Vilka blodgrupper finns det?

Det finns åtta huvudsakliga blodgrupper som alla människor tillhör baserat på ABO-systemet och Rh-faktorn. Dessa blodgrupper är A positiv, A negativ, B positiv, B negativ, AB positiv, AB negativ, O positiv och O negativ. Varje blodgrupp har unika egenskaper som avgör vilken typ av blod en person kan ta emot vid transfusioner.

Att känna till sin blodgrupp är viktigt både för medicinska situationer och för att förstå sin egen kropp bättre. Blodgrupper ärvs från våra föräldrar och förblir oförändrade hela livet. I denna artikel förklarar vi de olika blodgrupperna, hur de fungerar och varför de är så viktiga för vår hälsa.

ABO-systemet förklarat

ABO-systemet är det mest grundläggande sättet att klassificera blodgrupper och upptäcktes i början av 1900-talet. Systemet baseras på förekomsten av olika antigener på ytan av röda blodkroppar. Antigen A finns hos personer med blodgrupp A medan antigen B finns hos personer med blodgrupp B.

Personer med blodgrupp AB har både A och B antigener på sina blodkroppar. Blodgrupp O har varken A eller B antigener vilket gör denna grupp särskild. Kroppen producerar också antikroppar mot de antigener man själv inte har vilket är viktigt vid blodtransfusioner.

Rh-faktorn och dess betydelse

Rh-faktorn är en annan viktig del av blodgruppsindelningen och avgör om någon är positiv eller negativ. Om du har Rh-protein på dina röda blodkroppar är du Rh-positiv och om du saknar det är du Rh-negativ. Cirka 85 procent av befolkningen är Rh-positiva vilket gör Rh-negativ blod mer sällsynt.

Rh-faktorn har fått sitt namn från rhesusapor där den först upptäcktes under forskningsstudier. Kombinationen av ABO-systemet och Rh-faktorn ger de åtta huvudsakliga blodgrupperna vi använder idag. Att veta både sin ABO-grupp och Rh-faktor är avgörande vid graviditet och medicinska ingrepp.

De vanligaste blodgrupperna

O positiv är den vanligaste blodgruppen i Sverige och står för omkring 30 till 35 procent av befolkningen. A positiv kommer på andra plats och är också mycket vanlig bland svenskar. Dessa två blodgrupper utgör tillsammans mer än hälften av alla människor.

B positiv och AB positiv är mindre vanliga men förekommer fortfarande i betydande antal. De negativa varianterna av alla blodgrupper är mer sällsynta än de positiva. AB negativ är den allra mest ovanliga blodgruppen och finns hos mindre än en procent av befolkningen.

Universella givare och mottagare

Personer med blodgrupp O negativ kallas för universella givare eftersom deras blod kan ges till personer med alla andra blodgrupper. Detta beror på att O negativt blod saknar både A-, B- och Rh-antigener som skulle kunna orsaka reaktioner. O negativt blod är därför extremt värdefullt i akuta situationer när det inte finns tid att kontrollera mottagarens blodgrupp.

Personer med blodgrupp AB positiv är universella mottagare och kan ta emot blod från alla andra blodgrupper. Detta gör dem flexibla vid transfusioner även om de själva bara kan ge blod till andra med AB positiv. Dock är det alltid bäst att ge blod som matchar mottagarens egen blodgrupp när det är möjligt.

Hur blodgrupper ärvs

Blodgrupper ärvs genetiskt från båda föräldrarna genom en kombination av deras gener. Varje förälder bidrar med en gen som tillsammans bestämmer barnets blodgrupp. A och B är dominanta gener medan O är recessiv vilket påverkar vilket resultat som blir synligt.

Om båda föräldrarna har blodgrupp O kan barnet bara få blodgrupp O. Om en förälder har AB och den andra O kan barnet få antingen A eller B men inte O eller AB. Rh-faktorn ärvs separat där positiv är dominant över negativ vilket betyder att man bara blir Rh-negativ om man ärver negativ gen från båda föräldrarna.

Varför blodgrupper är viktiga

Att känna till sin blodgrupp är avgörande vid blodtransfusioner eftersom fel blodtyp kan orsaka livshotande reaktioner. När kroppen får blod med främmande antigener attackerar immunförsvaret de nya blodkropparna. Detta kan leda till allvarliga komplikationer som njursvikt, blodproppar och till och med döden.

Blodgrupper är också viktiga vid organdonationer och graviditet särskilt när det gäller Rh-faktorn. En Rh-negativ kvinna som väntar ett Rh-positivt barn kan utveckla antikroppar som kan skada fostret i framtida graviditeter. Moderna medicinska behandlingar kan förhindra detta men det kräver att man känner till blodgrupperna i förväg.

Artikeln publicerades onsdagen den 4 februari 2026 och är skapad med hjälp av språkmodellen Claude Sonnet 4.5. Innehållet har genererats automatiskt och bör därför alltid faktagranskas mot flera källor.

Fler artiklar

Om bloggen

Johan.se publicerar artiklar som bygger på aktuella frågor med hög sökvolym i ledande sökmotorer. Innehållet produceras med stöd av avancerade språkmodeller och redaktionell bearbetning.

Bloggen drivs av Johan, verksam som programmerare och analytiker inom e-handel i Göteborg. Vid frågor är du välkommen att kontakta: johan (snabel-a) johan (punkt) se