Vem mördade Olof Palme?

Mordet på Sveriges statsminister Olof Palme i februari nittonhundraåttisex är ett av världens mest kända olösta kriminalfall. Händelsen skakade nationen i grunden och förändrade bilden av Sverige som ett tryggt och öppet samhälle för evigt. Trots en av historiens största polisutredningar finns det fortfarande många obesvarade frågor kring vad som faktiskt hände på Sveavägen den natten.

Statsministern var på väg hem från biografen Grand tillsammans med sin fru Lisbeth när en ensam gärningsman klev fram och avlossade två skott. Det första skottet dödade Palme omedelbart medan det andra skottet snuddade Lisbeths rygg utan att orsaka allvarliga skador. Mördaren flydde snabbt uppför Tunnelgatans trappor och försvann in i mörkret innan polisen hann fram till platsen.

Misstankarna mot Christer Pettersson

Några år efter mordet riktades polisens blickar mot Christer Pettersson som var en missbrukare med ett våldsamt förflutet. Han pekades ut av Lisbeth Palme under en vittneskonfrontation vilket ledde till att han åtalades och dömdes för mordet i tingsrätten. Pettersson nekade hela tiden till anklagelserna och hävdade att han var oskyldig till det fruktansvärda dådet.

Svea hovrätt valde senare att fria honom helt på grund av bristande teknisk bevisning och oklarheter kring vittnesmålen. Det saknades både mordvapen och ett tydligt motiv som kunde binda honom till platsen med tillräcklig säkerhet. Efter den friande domen förblev Pettersson en central men kontroversiell figur i den svenska kriminalhistorien fram till sin död.

Stig Engström och den sista slutsatsen

År tjugotjugo presenterade chefsåklagare Krister Petersson en lösning på fallet som pekade ut den så kallade Skandiamannen Stig Engström som mördaren. Engström befann sig på platsen under mordkvällen och hade tillgång till vapen genom sina bekanta i skyttekretsar. Utredningen visade att hans egna uppgifter om vad han gjorde efter skotten inte stämde med andra vittnens observationer.

Eftersom Stig Engström hade avlidit många år tidigare kunde inget åtal väckas och förundersökningen lades därför ner formellt. Många experter och privatspanare ställde sig dock kritiska till denna slutsats då den helt saknade teknisk bevisning såsom dna eller ett säkert vapen. Beslutet innebar att polisen slutade leta efter en mördare trots att debatten fortsätter i samhället.

Teorier om internationella sammansvärjningar

Genom åren har många teorier lagts fram som tyder på att mordet inte utfördes av en ensam galning utan av en organiserad grupp. Sydafrikaspåret är en av de mest kända teorierna och handlar om regimens missnöje med Palmes kamp mot apartheid. Det har spekulerats i att agenter från den sydafrikanska säkerhetstjänsten kan ha varit inblandade i planeringen av attentatet.

Andra har pekat mot den kurdiska organisationen PKK som vid tiden för mordet var föremål för hårda nypor från den svenska polisen. Denna teori var mycket stark under utredningens tidiga skede och ledde till omfattande räder och gripanden som senare visade sig vara resultatlösa. Även kopplingar till utländska underrättelsetjänster och högerextrema nätverk har utretts noga utan att ge några definitiva svar.

Polisspåret och interna oegentligheter

Ett annat spår som ofta diskuteras i böcker och dokumentärer är det så kallade polisspåret som antyder en komplott inom den svenska ordningsmakten. Misstankarna bygger på iakttagelser av män med walkie talkies i närheten av Sveavägen före och efter mordet. Vissa vittnen har berättat om personer med koppling till polisen som öppet uttryckt hat mot statsministerns politik.

Kritiker menar att utredningen tidigt undvek att granska sina egna led på ett tillfredsställande sätt vilket kan ha dolt viktiga ledtrådar. Det har ifrågasatts varför larmet dröjde och varför vissa observationer inte togs på allvar under de första dygnen. Även om inget har bevisats lever misstankarna kvar om att mördaren kan ha haft hjälp inifrån systemet.

Det saknade mordvapnet Smith och Wesson

En av de största utmaningarna för polisen har alltid varit att hitta den revolver som användes vid mordet på Sveavägen. Ballistiska undersökningar slog fast att vapnet var en Smith och Wesson av kaliber trettioåtta eller trehundrafemtiosju magnum. Trots att tusentals vapen har provskjutits har man aldrig lyckats hitta den exakta revolvern som avlossade de dödande skotten.

Vapnet är den saknade pusselbiten som skulle kunna binda en gärningsman till brottet genom teknisk bevisning. Många vapen har hittats i sjöar och gömmen runt om i landet men inget har hittills gett en hundraprocentig träff. Jakten på mordvapnet har blivit en symbol för den svåra utredningen och hoppet om en slutgiltig teknisk lösning.

Arvet efter Palmemordet i Sverige

Sverige blev aldrig sig likt efter den kalla natten i februari nittonhundraåttisex då den nationella oskulden förlorades. Säkerheten kring svenska politiker skärptes avsevärt och den öppna tillgången till landets ledare begränsades för alltid. Mordet har också gett upphov till en hel industri av böcker och podcasts där nya detaljer ständigt vänds och vrids på.

Även om fallet nu är juridiskt avslutat kommer diskussionen om vem som höll i vapnet sannolikt att pågå i många år till. Förlusten av Olof Palme innebar slutet på en era i svensk politik och lämnade ett sår som fortfarande inte har läkt helt. Sanningen om vad som hände vid Dekorima förblir en av vår tids största och mest smärtsamma gåtor.

Resurser och fördjupning

Artikeln publicerades måndagen den 2 mars 2026 och är skapad med hjälp av språkmodellen Google Gemini 3 Flash. Innehållet har genererats automatiskt och bör därför alltid faktagranskas mot flera källor.

Fler artiklar

Om bloggen

Johan.se publicerar artiklar som bygger på aktuella frågor med hög sökvolym i ledande sökmotorer. Innehållet produceras med stöd av avancerade språkmodeller och redaktionell bearbetning.

Bloggen drivs av Johan, verksam som programmerare och analytiker inom e-handel i Göteborg. Vid frågor är du välkommen att kontakta: johan (snabel-a) johan (punkt) se

Statistik från Plausible